Upplevelsebaserat lärande är en metod där deltagarna använder hela kroppen, sina sinnen och känslor tillsammans med andra för att hantera och lösa olika aktuella problem och utmaningar.

Med hjälp av en spännande situation, ett äventyr, använder deltagarna sina kompetenser och erfarenheter för att reflektera och ge svar på frågor kring gruppens och deltagarens personliga utveckling. Själva äventyret handlar oftast om att gruppen ska hitta ledtrådar som ger nycklar till bättre gruppdynamik, medarbetarskap och ledarskap. För att släppa loss lämnar vi den invanda miljön på arbetsplatsen och går ut i den fria naturen som inspirerar och skapar minnen kring det man lärt sig.

Lead Forward är ett återkopplings- och självskattningsverktyg för ledare om arbetet i ledarskapet. Metoden blickar framåt och beskriver hur man vill arbeta och ser inte tillbaka på hur man tidigare gjort. Det ger en nulägesbild av hur medarbetarna uppfattar ledarskapet och ligger till grund för nästa steg, Feed forward.

Feed Forward är en metod för att utveckla ledaren och vad som behövs göras för att uppnå målen som satts i Lead Forward. Utifrån nulägesbilden från förra steget får ledaren hjälp att analysera, prioritera de utvecklingsområden som man ska arbeta med och en konkret uppföljningsbar handlings- och aktivitetsplan.

Rauno är licensierad i Lead forward-metoden.

Full Range Leadership Model är en teoretisk modell som handlar om olika ledarstilar. De har kategoriserats utifrån ledarens engagemang och beteenden gentemot sin omgivning och togs fram 1991 av Bruce Avolio och Bernard Bass.

De tre ledarstilarna är: Laissez-faire, eller låt-gå-ledarskap som präglas av frånvaro av ledarskap, ledaren engagerar sig inte. Det andra är transaktionellt ledarskap där ledaren sätter tydliga mål, belönar prestation och tar itu med problem eller avvikelser. Det tredje är transformativt ledarskap där ledaren utvecklar sin omgivning och skapar goda förutsättningar för människors inre motivation.

Juust Education and Adventure är licensierat i metoden och arbetar jobbar främst med den transformerande eller utvecklande stilen.

Susan Wheelans Integrated Model of Group Development (IMGD) är en modell som belyser gruppers olika faser. Den används för att hjälpa ledare att identifiera rätt tillfällen att introducera aktiviteter i sin arbetsgrupp som kan driva gruppen framåt både när det gäller effektivitet och prestation.

Gregerson och Blacks förändringsmodell It starts with one utgår ifrån devisen ”För att ändra en organisation måste du ändra individen”. Då behöver individens motstånd och olika barriärer ändras. Tre grundläggande barriärer har identifierats i modellen: Oförmåga att se behovet av förändring, oförmåga att handla även om behovet erkänns och oförmåga att gå hela vägen i arbetet och slutföra.

Kurt Lewins kraftfältsanalys handlar om hur en organisation hålls i balans, status quo, eller förändras och uppnår ett nytt läge. 

Tanken bakom analysen är att tydliggöra vilka krafter som driver för att behålla balansen eller verka för förändring vid en given frågeställning. Balansen beror på två motsatta styrkegrupperingar, de i organisationen som strävar efter förändring och de som försöker behålla status quo. Krafterna är drivande eller hindrande och när de drivande krafterna flyttar fram positionerna sker en förändring.

Team Pro Inventory (TPI) är en metod för grupputveckling. Efter en enkel nulägesbild av gruppmedlemmarnas upplevelser av hur väl gruppen fungerar, görs en kartläggning. Metoden syftar till att identifiera olika utvecklingsområden, formulera mål och göra uppföljningsbara åtgärder samt att få en bild av gruppens beteende i olika stadier av de arbetsprocesser man har.

Juust Education and Adventure är licensierat i metoden.

Systemcentrerad teori eller System Centered Training beskriver mellanmänskliga sammanhang. Teorin belyser hur levande mänskliga system hanterar sin energi för överlevnad och utveckling. Den beskriver hur man kan behålla de energier som frustrationer och konflikter väcker, snarare än att urladda, binda eller begränsa de i försvar eller symtom. Det ger en förmåga att arbeta mot målen mellan, inom och bland alla de olika levande mänskliga systemen.

Teorin kan tillämpas på alla nivåer i en organisation. Den ökar förståelsen hur individen kan påverka levande mänskliga system och vilken roll man har i förändring, både för jaget och för andra levande mänskliga system, som grupper på olika nivåer.